You've been acting awful tough lately
Smoking a lot of cigarettes lately
But inside, you're just a little baby

Guess what? I'm not a robot.

Jag avskyr att vänta.

Jag såg denna artikeln för ett tag och har inte riktigt kunna släppa den. Är det meningen att Emelie ska posa på bilden eller är det en tillfällighet. Det är ett mysterium det här. Skulle uppskatta ett svar.

http://gt.expressen.se/nyheter/1.2314219/emelie-19-blev-blast-av-modellagenturen

Jag har sett nästan alla säsonger av Stjärnorna på Slottet och har därför hunnit reflektera lite över det speciella släktet skådespelare. Många av dem som är med har träffat varandra förut vilket gör att dem är öppna mot varandra men ibland är det nya bekantskaper och då är dem nästan obehagligt öppna mot varandra. Vilket är lite osvenskt. Men skådisar överlag är nog lite osvenska. Hur som helst. Man märker hur lätt de har för att brista ut i sång och dans. Typ om det regnar och dem ska någonstans går alla runt och spexar med varsitt paraply och sjunger "I'm singing in the rain" Det är också vanligt att de kallar varandra för "min älsklng" och andra fina ord och när någon har hållt tal belönas det med en öm kyss på munnen. Varför alltid denna puss på munnen? 

Sedan får man heller inte glömma bort alla sweet stories från storhetstiden med "Bergman". Och hur de ibland vägrar spexa på ett pensionärsboende för att det är under deras värdighet att göra någonting sådan. Det förstör karriären.

Till min stora glädje har det börjat komma in tulpaner till mataffärerna. Det finns nästan inga blommor som gör mig så glad som tulpaner. Jag brukar stå länge och matcha ihop de finaste färgerna, jag gillar speciellt de som går i rosa, lila eller orange ton.

Det här med att ta körkort gör mig lite nervös. Jag tycker att det är fruktansvärt läskigt att köra bil och får ganska ofta panik under körningen. Jag skulle vilja knäppa med fingrarna och helt plötsligt ha körtkort och även en BMW X6 att brassa runt i.

Hello! Idag är det fredag och det betyder fredagsfika på jobbet. Jag tog på mig det tunga ansvaret och åkte till Sankt Eriksgatan för att inhandla cupcakes från det nyöppnade fiket "Cupcake Sthlm" som jag läst om i en tidning.
Jag har en stor förkärlek till mat och speciellt till fina bagerier. Jag blev nästan avundsjuk på hur fint de hade lyckats med hela konceptet, ljuvliga cupcakes, fin logga, enkel och bra hemsida, fina kartonger, hemkörning, veckans cupcake osv. Det brinner i mitt företagarhjärta. Jag hoppas verkligen att det kommer att fungera!

Finfina cupcakes

I lördags kom jag hem från Mallis. Åh vilken känsla det var att gå ut i ankomsthallen och se mina päron stå där och vänta. Senare på dagen fick jag äntligen återse mr J. Vi hade en fin kväll på Kulturnatten i sällskap med vänner och Jay fu's underbara mojitos.

---

Igår var jag och mami på en föreläsning efter att ha sett en annons i UNT samma morgon. Kenneth Gärdestad gästade Uppsala för att berätta om sin bror Ted. Han visade bilder, berättade om Teds liv i kronologisk ordning och en kyrkokör sjöng några av Teds låtar. Det var mycket intressanta saker som berättades som jag inte hade någon aning om, till exempel att Ted som fjortonåring var sverigetvåa efter Björn Borg och att de fyra i ABBA körade på Teds första skiva och att det var då de kom på att det faktiskt lät riktigt bra och därefter startade det framgånsrika bandet.

När föreläsningen började sa Kenneth att Ted aldrig velat att han skulle ha berättat men för Kenneth var det viktigt att berätta för att få bort skammen kring psykiska sjukdomar. När Ted levde ville ingen runtomkring honom acceptera att han var sjuk, allra minst han själv. Föreläsningen berörde mig djupt och jag tycker att det är så starkt av Kenneth att berätta om sin bror som han älskade överallt annat. Läs gärna denna intervju också! http://www.unt.se/leva/skammen-dodar-1040459.aspx

Om några veckor kommer Jonas Helgesson som är CP-skadad och berättar sin historia på samma ställe. Det kan nog blir riktigt intressant det med. Så här står det om honom.

I fyrtio minuter stod Jonas andning stilla. När hans liv började igen var han allvarligt CP-skadad och dömd på förhand till att bli en av Hjälpmedelscentralens stammisar, men Jonas ville annorlunda. När han var i 10-årsåldern började han ana att ingenting är omöjligt. Han skruvade loss hjulen från sin rullstol och fick kvarterets snyggaste lådbil. Och det var bara början…

Hej!

Nu börjar det dra ihop sig för hemgång. Har bara en knapp vecka kvar innan höstjackan åker på igen.

I lördags fick vi finbesök av brorsorna och E. Sedan dess har vi haft fullt upp med både strand och restaurangbesök. Igår var vi i Cala Figuera som är en supervacker by där det finns klippor att hoppa ifrån. Jag har hoppat från 3:an där förut, men nu kände jag att det var dags igen. Det tog en jävla massa tid och jag velade och velade. Jag har respekt för både vatten och höjder och att kombinera de två är inte det bästa. På platsen fanns även lite folk som blev engagerade i mitt velande och försökte peppa mig, tillslut tog jag mod till mig och hoppade. Då fick jag mottaga applåder. Det hände även förra gången jag hoppade.

Det spelas lite musik av svenska artister här i Spanien. Bl.a Europe, Agnes Carlsson, Mando Diao, Robyn, Eagle-Eye Cherry. Det är ju lite kul.

Snart ska vi åka till ett shoppingcentrum och jag ska förhoppningsvis hitta massor att köpa. Ligger lite efter känner jag. Sedan blir det massor av god tapas!


Pusspuss

Sedan jag satte min fot på denna vackra lilla ö har jag hunnit inse ett par saker. Lägenheten som jag bor i här har jag hyrt och vill därför att den ska vara i fint skick hela tiden. Jag avskyr när det är smutsigt i köket med massor av matrester på golvet och smulor på bänkarna så jag går ofta runt och städar. Detta beteende känner jag delvis igen mig i från mitt arbete och från hemmet. Men jag förstår nu att jag inte har ansträngt mig tillräckligt. Jag ska sluta lägga saker överallt och jag ska alltid hålla rent i köket hemma. Jag skäms nästan över tanken hur mycket jag tog för givet när det gäller både städning och andra saker. Jag har nu också fått handlat mat för mina egna pengar och det sved lite grann. Inte så jättemycket egentligen eftersom maten är billigare här än i Sverige men iaf. En annan sak jag har insett är att saker och ting går sönder. Vi har haft problem med vattnet här och ett tag hade vi ingenting alls så jag fick göra mitt bästa för att lösa det genom att försöka få igång vattenpumpen själv. Sedan har även elen slagits ut och både diskmaskinen och tvättmaskinen är knasiga. Jag kan ju inte påstå att jag har haft stora problem med detta men det har varit nyttigt.

Jag har också insett hur tråkigt det är att vara själv samt att jag är en känslomänniska som går väldigt mycket på hur det känns och kanske inte på vad som egentligen är bäst. Jag gör det som faller mig in. Detta är visserligen ingenting nytt men det är väldigt sant.

Over and Out

För tre år sedan ungefär besökte jag en bar här i Palma som heter Atlantico. Det är en riktigt soft bar med skön musik där alla får skriva och rita på väggarna. I år var min tanke att besöka baren och titta om det jag skrev för tre år sedan fanns kvar. Jag har av en löjlig anledning velat stryka över det. I fredags gick vi dit men jag hittade inte det jag hade skrivit så efter ihärdigt letande fick jag acceptera mitt förlutna. Jag hade ingen penna med mig men fick låna en dålig bläckpenna och skrev ett nytt budskap på väggen. Jag får gå dit igen snart och ta med mig en riktigt tjock penna och skriva större.

Så nu älskling. Finns vi förevigade på en barvägg i Palma. Det skulle visserligen kunna vara vilken E och J som helst. Men vi vet ju att det är vi.

Hola!

Nu har jag varit här på underbara Mallis i sex dagar. I tisdags fick jag sällskap av Emma som ska vara här i en vecka. Vi har det supernice. Solen skiner och det är vaaarmt.

Jag har läst spanska i fem dagar nu. Det går helt okej. Ibland förstår jag ingenting som häromdagen då vi skulle göra en uppgift och jag hade missuppfattat allt och böjt massa verb istället.

Som jag tidigare skrev är min spansklärare Chilenska. Jag har av någon anledning haft många spansklärare som är från Chile och det slår mig varje gång hur vackra kvinnorna är. De åldras verkligen med värdighet. De två italienarna i min grupp har nu slutat, de läste bara en vecka. De var verkligen supertrevliga och såg väldigt prydliga och lyxiga ut. Så nu är vi bara 3 kvar i gruppen. Dessutom ska vi flytta från lokalerna vi är i nu och byta lärare eftersom vår lärare ska på semester. Vi får se hur det går.

Både idag och i förrgår har vi chillat på "min" gamla strand i Cala Major. Det kändes så speciellt att kliva av bussen och se vad som hade förändrats sedan jag var där senast (3 år sedan) Jag tittade upp mot vår gamla lägenhet och då gjorde det ont i hjärtat. På Mallis i allmänhet och i C.M i synnerhet har jag varit med om så mycket. Jag fick flaschbacks a la O.C och mindes allt det som var så fint. Men nu ska jag inte bli sentimental här.
För nu snart ska vi ut och käka och dricka drinkar. 

Puss!

Ps: Den spanska polisen kör runt på segways. Det ser jävligt komiskt ut. ds.

Hej hej!

Igår anlände jag till Mallis. Nu ska jag berätta lite kortfattat hur det går och vad jag har gjort.
Det började på flygplanet där jag glömde låsa toalettdörren och någon öppnade när jag kissade. Fina grejer.
Väl framme mötte jag upp kvinnan som hyr ut till mig, hon växlade mellan tre språk samtidigt. Det var Maria Montazami jr. Snabbt som fan gick det också. Lägenheten är dock prima. Förutom att man ibland måste gå ner och trycka på en knapp när vattnet ballar ut.

Eftersom det är heligt med söndagar i Spanien så är allting stängd. Detta skapade lite problem eftersom jag kom ner till ett tomt kylskåp. Jag gick och gick och hittade ingenting som var öppet men då fick jag syn på det välbekanta M:et. Jag gick in och beställde en California Grill (den såg mest nyttigt ut) det var ingen höjdare. Fyfan. Torrt. Jag föredrar Max utan tvekan. I morse började jag klockan 9.30 och jag visste inte var skolan låg. Tänkte fråga en dam på gatan men hon var upptagen med att be en bön till inglasad jungfru så jag ville inte störa den fina stunden. Köpte en bocadillo de queso som skulle kunna räcka till ett helt u-land. Hittade tillslut rätt. Väl där pratar läraren bara spanska med mig och till sist förstod jag att jag skulle göra ett spanskatest. Det gick åt helvete kan man säga. Jag var så jävla nöjd innan och tänkte att jag skulle ta allihop. Jag kunde 3 meningar av 20 så jag skickades till nybörjargruppen.

Vi är 5 stycken. 3 av 5 är 40+. två italianos en tysk och en britt. Lärarinnan är från Chile och det är obligatoriskt att enbart prata spanska. Jag förstod ungefär 10 % av allt hon sa idag. Satt där, log och åt på min bocadillo.
Under pausen gick vi till ett café för att snacka lite hela skolan. Då dök det upp ett svenskt par. Jag försökte snacka lite svenska men det märktes att dem bara ville prata spanska. De hade varit här i fem månader, jag i en dag. Kändes inte helt lätt att prata spanska då. Men men. Jo serru jag jobbar på ett kapitalförvaltningsbolag.

Nu på kvällen har jag varit i katedralen i Palma. Under de gångerna jag har varit här har jag aldrig varit inne i katedralen. Det var riktigt ballt. Tydligen är katedralen den största i hela europa. Billigt var det att gå in också drygt 35 kr. Om jag skulle ta dit J skulle han aldrig gå därifrån. Men jag måste också tillägga att Uppsalas domkyrka är fan helt fantastisk den också. Sen gick vi till ett café och pratade historia. Allt på spanska hela tiden.
Georg eller vad killen hette snacka så snabbt att jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta. Å andra sidan var han bara 29 år så det gick bra iaf. (ta det lugnt älsklings J, har bara ögon för dig) Han kunde iaf lite svenska vilket var lite coolt. Han hade studerat svensk historia någonting (som sagt bara spanska) i Barcelona i två år. 
Han sa det "klassiska" att vi svenskar sjunger när vi pratar. Med på vår lilla katedraltur hade vi en rysk flicka också. Jag trodde jag pratade dålig spanska. Där hade vi en sämre. Hon pratade knappt engelska. Men jävligt bra gjort av henne tycker jag hon kommer väl dominera mig inom några dagar.

Imorgon kommer Emma LK vilket känns så jävla! Äntligen sällskap.
Puss och kram